Människa och hund har samarbetat, kommunicerat och haft nära relationer i tusentals år. Människor använder ord och språk för att uttrycka känslor och avsikter. Hundar, å andra sidan, använder både kroppsspråk och olika läten för att kommunicera såväl med människor som med sina artfränder. Ett av hundens tydligaste kommunikationssätt är att använda svansen.
Hundens svansviftningar kan betyda olika saker beroende på hundens övriga kroppsspråk och det aktuella sammanhanget.
Här är några av de vanligaste betydelserna av en hunds svansviftningar:
- Glädje och entusiasm: Den mest välkända betydelsen av en svansviftning är glädje. När du kommer hem till hunden eller när den deltar i en rolig aktivitet kan den viftande svansen vara ett tydligt tecken på att den är glad.
- Vänlighet: Hunden kan också använda svansen för att signalera vänlighet gentemot människor och andra djur. Det är ofta ett tecken på att hunden känner sig trygg och bekväm i situationen.
- Undergivenhet och rädsla: Ibland kan en viftande svans innebära att hunden känner sig undergiven eller är rädd. Om hunden känner sig hotad eller osäker kan den viftande svansen vara ett sätt att visa att den vill undvika konflikt, för att försöka blidka den andra parten.
- Osäkerhet eller förvirring: Om hunden hamnar i en situation som den inte förstår eller är osäker på kan svansviftningarna bli mindre intensiva. Det kan betyda att den håller på att bedöma situationen eller tittar efter tecken i sin omgivning innan den reagerar.
- Varning eller försvar: En viftande svans kan faktiskt också vara ett uttryck för en varning eller en försvarsreaktion. När en hund upplever en situation som hotfull kan den vifta med svansen, skjuta rygg och bli stel i kroppen. Det innebär att den är på sin vakt och att den kan komma att bli aggressiv för att skydda sig själv eller sin ägare.
Det är skillnad på om hunden viftar åt höger eller vänster
När en hund får syn på en person de gärna vill hälsa på – kanske matte, husse eller någon annan de känner väl – viftar svansen mer åt höger än åt vänster. Om den möter en okänd hund kommer svansen i stället att vifta mer åt vänster.
Hundens kropp är korsvis kopplad till hjärnan, vilket innebär att viftningar åt vänster härrör från den högra hjärnhalvan – det vill säga den hjärnhalva som styr försiktighet och tillbakadragenhet.
Viftningar åt höger härrör från den vänstra hjärnhalvan, som styr mer utåtriktade och kontaktsökande beteenden.