Visste du att det är ganska vanligt att kastrerade tikar blir urininkontinenta? Om din tik har börjat gå och småkissa inomhus är det därför inte säkert att det är ett beteendeproblem som ligger bakom.. Det kan helt enkelt vara ett fysiskt problem som är en bieffekt av kastreringen.
Faktum är att forskning visar att mellan 5 och 20 procent av alla kastrerade tikar lider av urininkontinens.
Urininkontinens är ovanligare hos hanhundar än hos tikar, och det är lika vanligt oavsett om hanhunden är kastrerad eller inte.
Vissa studier har visat en ökad risk för urininkontinens om tiken kastreras före den första löpningen och ytterligare före den 3:e levnadsmånaden. Därför kan det vara värt att överväga att låta din tik bli lite äldre innan du låter kastrera henne. Veterinären ger dig gärna råd om bästa tidpunkten för kastrering.
Det är också mer sannolikt att en tik drabbas av urininkontinens om hon är en stor hund som väger över 15 kg. Faktiskt så är risken är 7 gånger större. Raser som dobermann, boxer, rottweiler, weimaraner, stor schnauzer och irländsk setter drabbas oftare. Små hundar drabbas inte så ofta.
Veterinären kan kastrera en tik på flera olika sätt: Ovariehysterektomi innebär att både äggstockarna, äggledarna och livmodern avlägsnas, medan ovariektomi innebär att endast äggstockarna avlägsnas.
När det gäller urininkontinens spelar det ingen roll vilken typ av kastrering veterinären väljer.
Om din kastrerade tik småkissar kan du först fundera på om det är ett beteendeproblem. Det kan till exempel vara ett symtom på separationsångest.
Om din kastrerade tik är trygg och välbalanserad har urininkontinensen förmodligen en fysisk orsak. Du kan diskutera detta med veterinären, som kan ge dig råd om olika behandlingsalternativ.
